Åkulla trail och bakslag

I lördags drog jag med min sambo på en liten trailtävling utanför Falkenberg. Drygt 100 ställde upp för terränglöpning i Åkulla, riktigt duktiga snabba löpare (hörde själv till de sista gänget i startfältet). Riktigt fin runda, även om löven mest låg på marken. Kan föreställa mig att bokskogen är magiskt fin på våren. Tyvärr hade jag inte den där extra tävlingskraften som brukar komma fram, benen svarade inte. Det kliade lite i halsen på morgonen och dagen efter var jag hostig helt utslagen och har varit dålig i veckan, så nåt skit var det. 

Har dålig koll på hur snabbheten är i skogen jämfört med väg, gick i backarna dessutom, men jag var nöjd med mitt genomförande. Sammanfattningsvis; kul med ett lopp till innan årets slut, backträning måste jag ta tag i (puh) och SÅ skoj det är att springa i skogen!

Hostan är inte helt borta, men känner mig rätt ok annars. Så nu åker jag till dagens löpstyrkepass! Det kliar i kroppen att få röra på sig, ska inte ta ut mig totalt bara.

Höstlöpning

Om man börjar med bilden ovan, så var det ju den där trailen som var så kul. Kanske skulle man ändå testa ett par trailskor när man befann sig i en sportaffär? Sen när de satt som en smäck på foten och var snygga var det ju bara att köpa! 

Premiärturen blev i skogen runt hörnet. Upp och ner för Landborgen på små stigar och däremellan. Tyckte hundägarna kollade lite skeptiskt på mig, men det var rätt skoj! Oklart om det var de nya skornas förtjänst... Roligt att det kändes lite i vaderna efteråt. Då måste den lilla premiärrundan ha gjort nån nytta!

Annars är det tydligt att mörkret har slagit till efter omställning till vintertid. Kvällarna är mörka och inbjuder inte speciellt till löprundor. I veckan tänker jag därför se till att haka på Löparglädjes onsdagsträningar. För att få till ett typ distanspass under veckan har jag en kväll fyra veckor i rad valt att ta mig hem till fots. Det tar max 10 minuter mer än om jag tar bussen, så det är egentligen inget att tveka på.